En liten lägesrapport

Drygt 7 månader har gått sen det hänt. Jag försöker komma tillbaka till ett annorlunda vardagsliv, men det är inte så lätt.
Ibland går det bra men andra dagar är livet inte så bra.
Vet inte riktigt hur jag ska komma ur detta. Men en dag kanske jag hittar nån mening med allting.
Men en sak är säker; hade jag inte haft mina "ungar" med familjer och deras enorma stöd hade jag inte klarat detta! Så Hanna o Fredrick; Jag vet inte hur jag ska kunna tacka er. Älskar er.
Sen är jag också förvånad och innerligt tacksam för alla sympatier jag får från goda vänner och kunder. Ni är också ett stort stöd.
Ja så ser det ut i dag i mitt liv. Hoppas det blir bättre och att det går fort.

Semestern 2009 är över.

Min första ensam-semester i livet är över.
3 veckor med goda vänner, barn med respektive och framförallt barnbarn är över.
Har varit underbart med alla, men också väldigt mycket ensamhet som har gjort nästan outhärdligt ont. Det är en svår årstid att vara ensam. Spelar ingen roll hur många o kära vi har varit; jag har varit den udda. En väldigt svår och jävla känsla.
Men nu ska jag sluta beklaga mig This is life from now!
Vädret har varit på min sida, helt underbart, och min kompis Sigge älskar mig och inte nog med det; jag får återgå till mitt jobb på Måndag.
Sammanfattning: Detta var en ny fas i livet som jag måste vänja mig vid, och tro det eller ej:
JAG KOMMER ATT FIXA DET.
Godnatt